Arbetsplan för genusmedveten pedagogik

På förskolan Stormfågeln arbetar vi genusmedvetet. Vår målsättning är att alla barn hos oss ska få tillgång till alla livets möjligheter utan att begränsas av kön.

Att vara genusmedveten innebär en förståelse för att våra uppfattningar om vad som är kvinnligt respektive manligt är kulturellt skapade i samhället. Redan små barn görs i samhället medvetna om skillnaderna på könen och vad som anses lämpligt för flickor respektive pojkar, detta begränsar mäns och kvinnors livsmöjligheter.

”Förskolan ska aktivt och medvetet främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande. Hur förskolan organiserar utbildningen, hur barnen blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på barnen bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska därför organisera utbildningen så att barnen möts, leker och lär tillsammans, samt prövar och utvecklar sina förmågor och intressen, med samma möjligheter och på lika villkor, oberoende av könstillhörighet.” (Läroplan för förskolan Lpfö 18, s. 7)

Hos oss är det genuspedagogiska arbetet inte en enskild aktivitet utan tätt kopplat till förskolans gemensamma värdegrund och genomsyrar hela verksamheten. Det är viktigt för oss pedagoger att hela tiden ha en ifrågasättande blick på vårt eget handlande. Tillsammans i arbetslagen är det ständigt föremål för reflektion, och vi pedagoger diskuterar detta med varandra såväl som med vår pedagogiska handledare.

”Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald. Kännedom om olika levnadsförhållanden och kulturer kan bidra till att utveckla en förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar.” (Läroplan för förskolan Lpfö 18, s. 5 )

Tillsammans med barnen vill vi skapa förståelse för att alla människor oavsett kön, ålder, mental och fysisk funktionalitet, sexuell läggning, trosuppfattning eller etniskt ursprung har samma rättigheter och skyldigheter.

”Många valmöjligheter ger ökade förutsättningar för barnen att bredda sina lekmönster och val av aktiviteter. Det är viktigt att alla som arbetar i förskolan bidrar till att barnen oavsett könstillhörighet ges förutsättningar för utvidgade upplevelser och uppfattningar om sina möjligheter. Förskolans miljö ska inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen utan att begränsas av könsstereotypa uppfattningar. ” .” (Läroplan för förskolan Lpfö 18, s. 7)

Alla barn erbjuds samma pedagogiska verksamhet i form av projekt, material, lekar och aktiviteter. Vi möblerar rummen så att olika typer av material blandas vilket uppmanar till att leka könsöverskridande. Vi ger varje barn tillfällen att erövra nya material och upptäcka nya intressen oavsett kön. Ytterligare ett exempel på hur vi jobbar könsöverskridande är våra lekgrupper, där vi pedagoger varierar gruppkonstellationerna.

Barn söker ofta bekräftelse för sina kläder eller andra yttre attribut. Istället för att som pedagog kommentera deras utseende som t.ex. fint eller coolt vänder vi det till att prata om plaggets funktion eller barnets känsla. Vi kan t.ex. säga ”Jag ser att du har fått en ny tröja, den ser mjuk och skön ut” eller ”Vad härligt att du är så nöjd med att ha dina gummistövlar idag”.

Vi anser att det är viktigt att både flickor och pojkar har ett namn för sitt könsorgan. Orden snippa och snopp används med samma självklarhet av oss.

På förskolan undviker vi att säga att barn ”är”. Vi ser istället att barn blir, agerar, och gör på olika sätt i olika situationer. Vi har inga förväntningar eller föreställningar utifrån barns kön om att de t.ex. skulle ha större eller mindre rörelsebehov eller behov av ömhet. Känslor som förtvivlan, glädje, besvikelse, nyfikenhet, vrede, rädsla, ilska och sorg är inte könsbundna, alla barn har rätt till alla känslor. Alla barn ska få känna glädjen i att hjälpa andra och ta emot hjälp, att samarbeta och vara en omtänksam kompis. Vi uppmuntrar barnen till att hjälpas åt och är samtidigt uppmärksamma på vilka som får/ger hjälp och varför.

I dagligt tal använder vi pedagoger gärna ordet kompisar istället för killar eller tjejer. Vi lyfter fram att man kan vara kär i och vara kompis med vem som helst, oavsett kön. Vi tycker att det är viktigt att barnlitteratur, berättande och lekmaterial speglar samhällets mångfald.

Vi varierar könen på huvudpersonerna i sånger, lekar och ramsor samt när vi pratar om djur och olika yrken eftersom dessa annars oftast förutsätts vara en han. På samlingar och i andra gruppsammanhang arbetar vi aktivt med att fördela talutrymmet jämt mellan pojkar och flickor.

Reviderad 2020