Arbetsplan för genusmedveten pedagogik

Genus


På förskolan Stomfågeln arbetar vi genusmedvetet. Vår målsättning är att alla barn hos oss ska få tillgång till alla livets möjligheter utan att begränsas av kön. 

Att vara genusmedveten innebär en förståelse för att våra uppfattningar om vad som är kvinnligt respektive manligt är kulturellt skapade i samhället. Redan små barn görs i samhället medvetna om skillnaderna på könen och vad som anses lämpligt för flickor respektive pojkar, detta begränsar mäns och kvinnors livsmöjligheter. 

"Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller." (Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010 s. 5)


Förskolan har ett stort ansvar och inflytande över vilka möjligheter och begränsningar pojkar och flickor ges för att utveckla sin individuella självuppfattning. Tillsammans med barnen vill vi skapa förståelse för att alla människor oavsett kön, ålder, mental och fysisk funktionalitet, sexuell läggning, trosuppfattning eller etniskt ursprung har samma rättigheter och skyldigheter. Alla barn erbjuds samma pedagogiska verksamhet i form av projekt, material, lekar och aktiviteter. Vi möblerar rummen så att olika typer av material blandas vilket uppmanar till att leka könsöverskridande. Vi ger varje barn tillfällen att erövra nya material och upptäcka nya intressen oavsett kön. Ytterligare ett exempel på hur vi jobbar könsöverskridande är våra lekgrupper, där vi pedagoger varierar gruppkonstellationerna. 

”I samspelet med andra människor formas barns upplevelse av vad det innebär att vara flicka och pojke. I förskolan pågår denna köns- eller genussocialiserande process varje dag och varje stund. ” (Att erövra omvärlden SOU 1997:157, s. 63) 

Hos oss är det genuspedagogiska arbetet inte en enskild aktivitet utan tätt kopplat till förskolans gemensamma värdegrund och genomsyrar hela verksamheten. Det är viktigt för oss pedagoger att hela tiden ha en ifrågasättande blick på vårt eget handlande. Tillsammans i arbetslagen är det ständigt föremål för reflektion, och vi pedagoger diskuterar detta med varandra såväl som med vår pedagogiska handledare. 

Barn söker ofta bekräftelse för sina kläder eller andra yttre attribut. Istället för att som pedagog kommentera deras utseende som t.ex. fint eller coolt vänder vi det till att prata om plaggets funktion eller barnets känsla. Vi kan t.ex. säga ”Jag ser att du har fått en ny tröja, den ser mjuk och skön ut” eller ”Vad härligt att du är så nöjd med att ha dina gummistövlar idag”. 

Genus

Vi anser även att det är viktigt att både flickor och pojkar har ett namn för sitt könsorgan. Orden snippa och snopp används med samma självklarhet av oss. 

På förskolan undviker vi att säga att barn ”är”. Vi ser istället att barn blir, agerar, och gör på olika sätt i olika situationer.  Vi har inga förväntningar eller föreställningar utifrån barns kön om att de t.ex. skulle ha större eller mindre rörelsebehov eller behov av ömhet. Känslor som förtvivlan, glädje, besvikelse, nyfikenhet, vrede, rädsla, ilska och sorg är inte könsbundna, alla barn har rätt till alla känslor. Alla barn ska få känna glädjen i att hjälpa andra och ta emot hjälp, att samarbeta och vara en omtänksam kompis. Vi uppmuntrar barnen till att hjälpas åt och är samtidigt uppmärksamma på vilka som får/ger hjälp och varför. 

I dagligt tal använder vi pedagoger gärna ordet kompisar istället för killar eller tjejer. Vi lyfter fram att man kan vara kär i och vara kompis med vem som helst, oavsett kön. Vi tycker att det är viktigt att barnlitteratur, berättande och lekmaterial speglar samhällets mångfald.  Ett exempel på detta är när vi tar med en mjukdjursfamilj till skogssamlingen där det ingår föräldrar av samma kön och på så sätt belyser olika familjekonstellationer.  

Vi varierar könen på huvudpersonerna i sånger, lekar och ramsor samt när vi pratar om djur och olika yrken eftersom dessa annars oftast förutsätts vara en han.  På samlingar och i andra gruppsammanhang arbetar vi aktivt med att fördela talutrymmet jämt mellan pojkar och flickor. 

Reviderad 201610